Inte bara kommer temperaturen att bli högre, utan den höga temperaturen kommer att hålla längre. (Fil)
Bangkok, Thailand:
Förra månadens rekordhög värmebölja tvingade asiatiska regeringar att stänga skolor, vilket ger ytterligare bevis på att klimatförändringarna hotar utbildningen för miljontals barn.
Medan ankomsten av säsongsbetonade regn nu ger lättnad till vissa delar av regionen, kvarstår bredare frågor och många länder är oförberedda på att hantera klimatförändringarnas effekter på skolgången.
Asien värms upp snabbare än det globala genomsnittet, och klimatförändringarna orsakar tätare, längre och mer intensiva värmeböljor.
Men värmen är inte den enda utmaningen.
När atmosfären värms upp blir den fuktigare, vilket kan leda till kraftiga regn och översvämningar.
Detta kan leda till att skolan skadas eller blir obrukbar när den används som skyddsrum.
Det varma vädret kan också leda till skogsbränder och spetsar i luftföroreningar, vilket leder till att skolor stängs överallt från Indien till Australien.
FN:s barnorganisation UNICEF varnade förra året att ”klimatkrisen redan är en realitet för barn i östra Asien och Stilla havet”.
Mohua Akhter Noor, 13, är ett levande bevis på det påståendet när hon svälter i sitt ettrumshem i Bangladeshs huvudstad Dhaka efter att skolorna stängts.
Intermittent elektricitet innebär att de inte ens kan lita på att fläktar kyler sina små hem.
”Värmen är outhärdlig”, sa hon till AFP förra månaden.
”Skolan är stängd, men jag kan inte studera hemma.”
Det värsta slaget är det starkaste
Shumon Sengupta, landschef för den icke-statliga organisationen Rädda Barnen, sa att april var den 11:e månaden i rad med rekordhög global värme, och mönstret var tydligt i Bangladesh.
– Inte bara temperaturerna stiger, utan perioderna med höga temperaturer blir mycket längre, säger han till AFP.
”Tidigare inträffade värmeböljor som denna i väldigt få områden, men nu är de mycket mer utbredda över hela landet”, tillade han.
De flesta skolor i Asien är helt enkelt inte utrustade för att hantera de växande effekterna av klimatförändringarna.
Även om Bangladeshs stadsskolor är starka, är de ofta överfulla och har lite ventilation, sa Sengupta.
På landsbygden kan plåttak förvandla klassrum till ugnar, och strömmen till fläktarna är opålitlig.
I Bangladesh och andra regioner går eleverna ofta långa sträckor till och från skolan, vilket riskerar att drabbas av värmeslag i processen.
Men skolnedläggningar har allvarliga konsekvenser ”särskilt för barn i fattigare och mer utsatta samhällen som saknar tillgång till resurser som datorer, internet och böcker”, säger Salwa Aleyani, UNICEF:s hälsospecialist i östra Asien och Stillahavsområdet.
Dessa barn är också ”mindre benägna att ha bättre förutsättningar att skydda sig hemma under en värmebölja.”
Sengupta sa att skolnedläggningar innebär en ökad risk för barnarbete, barnäktenskap och till och med människohandel, eftersom de kan lämnas utan tillsyn av föräldrar som inte har råd att stanna hemma.
”Vakna nu.”
Klimatförändringarna hotar också indirekt skolgången.
UNICEFs forskning i Myanmar visar att brist på grödor på grund av stigande temperaturer och oförutsägbara regn tvingar familjer att dra ut sina barn från skolan för att hjälpa till med arbetet eller för att de inte längre har råd att betala studieavgifter.
Vissa rika länder i regionen vidtar åtgärder för att skydda barns utbildning inför klimatförändringarna.
I Japan hade mindre än hälften av alla offentliga skolor luftkonditionering 2018, men efter en rad värmeböljor ökade andelen till mer än 95 procent år 2022.
Men även utvecklade länder kan inte mildra alla effekter.
Australiska myndigheter har upprepade gånger stängt skolor på grund av skogsbränder, och forskning har visat att detta har en långsiktig inverkan på lärande för elever i de hårdast drabbade områdena.
Sengupta sa att utvecklingsländerna i regionen behöver stöd för att investera i infrastruktur, men den enda verkliga lösningen på krisen ligger i att ta itu med grundorsaken: klimatförändringarna.
”Det är mycket viktigt att regeringar och beslutsfattare tar den här frågan på allvar”, sa han.
”Klimatkrisen är en barnkris. Det är vuxna som orsakar krisen, men det är barn som är mest drabbade.”
(Förutom rubriken har den här historien inte redigerats av NDTV-personal och publiceras från ett syndikerat flöde.)
