Efter torsdagens kvartalsvisa penningpolitiska översyn beslutade styrelseledamöterna i Swiss National Bank (SNB) att sänka inlåningsräntan med 25 räntepunkter (bps) från 1,75 % till 1,50 %.
Detta räntebeslut kom som en överraskning för marknaden.
Sammanfattning av SNB Policy Statement
Momentumet på bolåne- och fastighetsmarknaderna har försvagats avsevärt de senaste kvartalen. Men sårbarheter kvarstår på dessa marknader.
Detta beror på svag efterfrågan från utlandet och apprecieringen av schweizerfrancen i reala termer under det senaste året.
Under denna miljö förväntas arbetslösheten fortsätta att stiga måttligt, och utnyttjandegraden av produktionskapacitet kan minska ytterligare något.
Bankinlåning som innehas av den schweiziska centralbanken kompenseras med den schweiziska centralbankens styrränta upp till en viss tröskel och med 1,0 % över denna tröskel.
Detta scenario för den globala ekonomin är fortfarande i stor risk. Inflationstakten kan förbli hög i vissa länder under en längre tid, vilket kan kräva en stramare penningpolitik än vad vi förutsåg i vårt basscenario.
SNB vidhåller också sin avsikt att vid behov vara aktiv på valutamarknaden.
Den nya villkorade inflationsprognosen är betydligt lägre än decemberprognosen.
Lättnaderna i penningpolitiken har möjliggjorts eftersom kampen mot inflationen under de senaste två och ett halvt åren har varit effektiv.
På kort sikt beror det framför allt på att prismomentumet i vissa råvarukategorier avtog tidigare än väntat i december.
Inflationen kommer sannolikt också att ligga kvar inom detta intervall under många år framöver, enligt nya prognoser.
Den globala ekonomiska tillväxten kommer sannolikt att förbli måttlig under de kommande kvartalen.
Detta beror på svag efterfrågan från utlandet och apprecieringen av schweizerfrancen i reala termer under det senaste året.
För närvarande orsakas inflationen framför allt av stigande priser på inhemska tjänster.
Våra prognoser för Schweiz, såväl som den globala ekonomin, är föremål för betydande osäkerheter.
Marknadens reaktion på den schweiziska centralbankens räntebeslut
I en mystisk reaktion på den schweiziska centralbankens oväntade beslut att sänka räntorna, USD/CHF par Den steg nästan 100 punkter till 0,8975, föll sedan något till 0,8965 och fluktuerar för närvarande. Den steg 0,95 % under dagen.
Vanliga frågor om SNB
Den schweiziska centralbanken (SNB) är landets centralbank. Som en oberoende centralbank är dess uppdrag att säkerställa prisstabilitet på medellång till lång sikt. För att säkerställa prisstabilitet strävar SNB efter att upprätthålla lämpliga finansiella villkor som bestäms av räntenivåer och växelkurser. För SNB innebär prisstabilitet att Schweizs konsumentprisindex (KPI) ökar med mindre än 2 % per år.
Den schweiziska centralbankens (SNB) styrelse bestämmer den lämpliga nivån på styrräntan beroende på prisstabilitetsmålet. Om inflationen ligger över målet, eller förväntas ligga över målet inom en snar framtid, försöker banken begränsa alltför höga prisökningar genom att höja styrräntan. Stigande räntor är generellt sett positivt för den schweiziska francen (CHF), eftersom de leder till högre avkastning och gör den schweiziska francen (CHF) till en mer attraktiv plats för investerare. Omvänt, när räntorna faller, tenderar schweizerfrancen att falla.
ja. Den schweiziska centralbanken (SNB) intervenerar regelbundet på valutamarknaden för att förhindra att den schweiziska francen (CHF) apprecieras för mycket mot andra valutor. Den schweiziska francens styrka undergräver konkurrenskraften för landets starka exportsektor. Från 2011 till 2015 införde SNB en koppling till euron för att begränsa CHF-förskott mot euron. Banken använder sina stora valutareserver för att intervenera på marknaden, vanligtvis genom att köpa utländska valutor som amerikanska dollar och euro. Särskilt under perioder med hög energidriven inflation avstår SNB från att intervenera på marknaden eftersom den starka schweizerfrancen gör energiimporten billigare och dämpar prischocker för schweiziska hushåll och företag.
SNB träffas kvartalsvis (i mars, juni, september och december) för att utvärdera penningpolitiken. Som ett resultat av var och en av dessa bedömningar fastställs penningpolitiken och inflationsprognoser på medellång sikt publiceras.
