× stänga
Forskningsprojektet CO2Flow är utformat för att utveckla nya modeller för simulering och förutsägelse av CO.2 Beteende hos flöden i rörledningar.Norge planerar att injicera koldioxid2 Ett nätverk av brunnar används för att pumpa in gasen i lagringstankar. Gas kommer från en mängd olika källor och innehåller en mängd olika föroreningar. Denna forskning bygger på många års experimentellt arbete med att undersöka beteendet hos olje- och gasflöden utförda vid SINTEFs Multiphase Flow Laboratory.Kredit: Olaf Spane
SINTEF-forskare arbetar för att främja teknik för avskiljning och lagring av kol genom att tillämpa metoder som används inom olje- och gastransporter. Detta är goda nyheter för klimatet.
Betydande forskning utförd av SINTEF och inriktad på olje- och gassektorn skulle också kunna användas i kampen för att mildra klimatförändringarna.
En simuleringsmodell kallad LedaFlow låter oss nu förstå hur både olja och gas kan transporteras längs samma pipeline. Denna flerfasflödesteknik har hjälpt Norges olje- och gassektor att spara miljarder dollar, och nu utvecklas modellen vidare för att tillåta forskare att undersöka hur koldioxid släpps ut.2 Det fungerar med en liknande pipeline.
Teknik relaterad till CO-avskiljning och lagring2 (förkortat CCS) är avgörande för att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. I framtiden kommer vi att behöva lära oss att bearbeta och lagra stora mängder koldioxid.2. Därför måste vi också hitta det bästa sättet att transportera och injicera gas i enorma underjordiska reservoarer.
uppskalning
Här i Norge fokuseras betydande ansträngningar på industriell skala tillämpning av CCS-teknik inom olje- och gassektorn. Bland andra initiativ utnyttjar stora företag Aurora-projektet, som syftar till att binda upp till 1,5 miljoner ton CO2.2 Den kommer att lagras i undervattensreservoarer under 2024 och når totalt 5 miljoner ton år 2026.
För närvarande finns det väldigt lite CO2 Alla operativa lagringsprojekt i Norge är baserade på gasinjektion med en enda brunn härledd från en enda källa.Aurora-projektet syftar till att lagra koldioxid2 Större skalor innebär mer komplexa operationer där gas från flera källor transporteras och injiceras med hjälp av ett nätverk av olika brunnar. C.O.2 Det återvinns från processer som avfallsförbränning och cementtillverkning.
Detta innovationsforskningsprojekt har fått namnet CO2Flow.
”Detta projekt tillämpar direkt den expertis som samlats inom området för flödesbeteendemodellering vid SINTEF Multiphase Flow Laboratory i Tiller, i utkanten av Trondheim. Det tillämpar också direkt expertis från olje- och gassektorn under utvecklingen av LedaFlow-modellen. Vi använder också kunskap, sa han. SINTEF-forskaren Ivar Eskeld Smith.
Användningen av innovativa experiment i kombination med utvecklingen av nya datamodeller möjliggör förutsägelse av CO.2 Beteende hos flöden i rörledningar. Detta kommer att möjliggöra förverkligandet av storskalig CCS i olje- och gassektorn.
Förebygga olyckor och avbrott
”Beteende hos CO”2 Gas i en pipeline kan skilja sig mycket från en blandning av olja och gas, så det finns många faktorer att ta hänsyn till, säger Eskeld-Smith.
Resultaten från datamodellen kan hjälpa till att optimera rörledningsdesignen, särskilt med tanke på valet av viktiga aspekter som material och rördiameter. Resultatet är en kostnadseffektiv och säker rörledningsdrift genom att förhindra oönskade händelser som instabilt flöde och resulterande låga temperaturer med torrisbildning som kan blockera rörledningen.Det bidrar också till
Det mesta av utvecklingen av nya datamodeller kommer att ske vid SINTEF Multiphase Flow Laboratory i Tiller. Ytterligare experiment kommer att utföras vid NTNU:s DeFACTO underjordiska testanläggning i Grosshaugen, Trondheim. Test-, kvalitetssäkrings- och kommersialiseringsaktiviteter kommer att ske på Kongsberg Digitals kontor, LedaFlows modellutvecklingspartner.
